Svedjeås

Ett liv i Degerfors

Ett sista evenemang i Degerfors

Publicerad 2012-08-21 05:10:39 i Allmänt,

Att solen skiner under Vulkanmarknaden är inget undantag. Det börjar med att jag går till Niklas men jag han endast några meter innan Kippen, Jessikas far erbjuder mig skjuts till Niklas. När jag kommer hem till honom börjar vi genast gå till Vulkanmarknaden. Jag hade ju faktiskt missa rätt så mycket. Endast för att jag låg och sov till klockan 17:00. Eller missat och missat. Jag missar väl inte så mycket med tanke på Degerfors. 

 

Innan jag hinner in till centrum där marknaden håller hus träffar jag Sanna Englund som skriker över hela gatan och frågar mig vad min mor heter. Susanne svarar jag och då skriker hon till Anna Yngve som bara står några meter ifrån henne att hon hade rätt. Jag står där som ett frågetecken och undrar vad hon nu har hitta på. Det är ju faktiskt Sanna vi diskuterar om. 

 

Det visar sig att hon jobbar på Transcom och har nu sålt två Apple iPhone till henne. Det visar sig att ena är till henne och ena är till min bror Adrian. Dock är det ju kul att Sanna lyckas sälja något till någon men att varan olyckligtvis inte går till mig är ju lite mindre bra. Men men så är väl livet? Vi säger hejdå till Sanna och Anna och traskar vidare.

 

Efter halva vägen står det ett öltält. Konstigt nog tvekar Niklas lite men eftersom jag är så duktigt på att övertala folk så dröjde det inte länge innan vi satt där nedslagna vid ett bord och tog oss några kalla i sommarvärmen. Tror nog att det uppskattades av honom med eftersom att han inte tagit någon på ett bra tag.

 
Väl där inne i tältet träffade jag Patrik Stender. Släkting till Ebba Stender och far till Melina Stender. Han satt där så glatt med en baguette i handen och en öl tillsammans med sin fru. Eftersom jag tycker om att prata så mycket med föräldrar slår jag mig ner och diskuterar lite. Han ställer frågan och undrar var min far håller hus. Dåligt gjort av mig håller jag inte koll på det men från tidigare erfarenheter svarar jag med en undanflykt
-Jag tror han är hemma och har blivit näst intill nykterist. 
Klockren som Patrik är svarar han
-Din far är ju förfan finne, han ska dricka ren koskenkorva och dansa på bordet med träskor.
Jag brast ut i skratt inombords och sa att jag skulle säga till min far att skärpa sig.
 

När Niklas druckit upp sin öl började han stressa mig. han brukar vara väldigt lugn utav sig men i detta fall förstod jag varför. Det blev mitt fel att syskonen Hjort Säker fick vänta på oss utanför systembolaget då vi skulle möta dem. Vi traskar vidare och möter dem. De är alltid lika glada som vanligt. Det är väl ingen som blir förvånad över det.

 

Vi går ut och går lite med dem. Lika imponerad blir jag varje gång då tvillingarna fortsätter på varandras meningar som om de vore en person. Lite rörigt att hänga med i konversationen men alltid lika imponerande. Dock så kunde vi bara träffa dem en liten stund då de skulle fira Ida Engblom som fyllde 18 år och det är väl en viktig ålder att fira för de flesta. 

 

När de stack var det dags för mig och Niklas att skiljas åt. Mina vägar ledde mot fotbollspuben Bosna och hans mot förfesten hos Zonny. Dock tar det mycket längre tid för mig att gå någonstans eftersom jag alltid ska stanna och prata med folk. Jag träffade Minna Sundström, Julia Salloum och Linnea Kölborg vid gatuköket och vi pratade på. Tillslut undrade min kusin Patrik vart jag höll hus som jag skulle träffa på Bosna.

 

När jag kom till Bossna satt Patrik Svedjeås, Martin Wahlgren, Rikard Svennberg, Robert Piepenburg och Sofia Olsson och väntade på mig. Eller någon brådska var det ju inte eftersom Svennberg åt en pizza med fullaste njutning vilket gick väldigt segt. Undertiden alla vi satt där i ungefär en timma väntade Markus Fredriksson och väntade utanför Piepenburgs lägenhet. Stackarn. Jag undrar om han är van med att få vänta på dem. 

 

När Svennberg äntligen ätit upp pizzan kunde vi knalla. Vi gick mot lägenheten och Markus undrade var som tog sådan himla lång tid. Svaret var ju självklart. väl där uppe började vi korka upp med lite allt möjligt. Allt fler ölburkar ställdes tomma på bordet och allt fler spritflaskor tömdes. Musikens volym var i full gång och fyllde hela rummet med olika toner av house music. Olyckligtvis glömde jag logga ut mitt facebook-konto och om något underligt har hänt så har ni svaret på att Weil (Wahlgren) och Paka (Patrik) satt och hade väldigt kul med olika händelser.

 

Att vara på Piepenburg om alla 95:ragg han har var oerhört roligt då han själv är 90:a. Jag antar att han ville göra lite hämnd och Markus som satt där oskyldig och inte ville röra sig till något öltält för att hans föräldrar skulle bjuda oss på öl. Kippen och Carina hade lovat Markus öl och då även oss, men det var väl pinsamt för honom. I ett försök med att få dit Jessika till lägenheten vore guld värt eftersom han inte vill festa med sin lilla syster. Dock misslyckades det helt…

 

När klockan närmade sig tolv var det dags att gå mot öltältet. Innan vi han utanför dörren träffade vi Marcus Ljungqvist, David Jansson och massa andra. Där David gör en grej som kändes som om man var 13 år igen. Nämligen att fråga om han fick smaka öl av mig. Det jag hade i handen var en vanlig Falcon men eftersom jag inte orkade bry mig mer om det var det strunt samma. Dock han vi inte långt med dem innan de var så ivriga med att röra sig bort mot tältet. 

 

Det första som händer där inne är att man dricker några shots och det är väl inte det bästa att göra kände jag sedan efteråt. Eller mer snarare, jag skulle få känna det dagen efter. Piepenburg tjatar på mig och Paka om att han inte längre vill vara i öltältet eftersom att 95:orna inte kommer in där. Han beger sig bort utan oss eftersom vi säger att vi kommer efteråt. Dock fick Paka ragg på någon 30 årig tjej som han lät sova på soffan. Vilket jag är väldigt besviken över. 

 

När jag kommer dit bort är det massa poliser som står utanför tvillingarnas (Victor Rosengren & Oscar Rosengren) lägenhet. För er som inte vet vilka de är är det några Stockholmare som flyttat till Degerfors för fotbollen. Dock så är det inte så konstigt att polisen är där. De folk som stod där mitt i Degerfors centrum var i åldern 14-17 år. Till och med min bror Adrian var där och hävde några öl när han stod där med några smällare och smällde ute på gatan. Lite förvånad blir jag allt när han tänder en smällare med cigaretten han håller i handen. 

 

Jag och Oskar går hem mot honom i Bruket. Bredvid honom bor Emma, Emma i detta fall är Emelie Andersson kompis som jag skulle höra av mig till men min mobil var död så varför inte bara gå dit tänkte jag. Dock så sov hennes föräldrar och det var nog inte den bästa idén jag haft inom min livstid. När klockan närmar sig sex på morgonen kände jag att det var tid att ringa min mor så att hon fick komma och hämta mig. Sängen var nog aldrig så skön när hela huvudet snurrade när man la sig ner. Tror nog att ni alla vet vad jag menar. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Felix Svedjeås

Lever mitt liv i Degerfors. Då mina tankar blir för stora och inlägg för mycket på de värste ställen skriver jag det här!

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela