Svedjeås

Hur ska jag förklara veckans alla bravader…? Nu har jag i alla fall förflyttat mig till MQ i Karlskoga. I stort sätt är det inte någon större skillnad mot MQ i Marieberg förutom storleken. Dock kan man träffar fler bekanta i Karlskoga än Örebro. 

 

Lördag, den mest efterlängtade dagen för dem flesta. I detta fall hade jag förväntat mig en mer lugn lördagskväll med en tillbakablick från de resterande helgerna. I vanliga fall brukar jag gå två kvarter bort mot Perkovic då jag vill ha en lugn kväll. Dock verkade det som att han hade andra tankar snurrandes i huvudet. Han ville göra allt för att inte sitta hemma och titta på TV med en godisskål i famnen. 

 

Som tur är visste jag om att Strömtorp hade en lagfest och eftersom det är kanske 500 meter bort till Strömtorp IP hade jag inget emot att säga hej till några bekanta och prata fotboll. Det visar sig snabbt att det ena leder till det andra. Min första syn var en badtunna och öl placerad vid utsidan av omklädningsrummet. Väl inne i omklädningsrummet var bastun igång och ännu fler stod och sjöng till Strömtorpsklassiker. 

 

 

 

Hösten är här och kylan biter sig fast hårt. Väl inne i klubbrummet är resten utav spelarna och tränarna. Det som hälls upp först är Fish Shot och jag hade precis laddat ner Systembolagets promille applikation och beslutar mig för att testa den. Det börjar med att jag häver några och går därefter på ölen. 

 

Helt plötsligt börjar Anton Reveny ställa sig på bordet för att hålla tal. Jag måste faktiskt säga att det var ett klockrent tal. Riktigt bra. Säsongens kämpe, säsongens komet och säsongens skyttekung som han avslöjade så att det var han själv. Razmus Landgren fick kämparinsatsen och Marcus Ljungqvist fick säsongens komet. 

 

 

Timmarna gick och tillslut beslöt vi oss för att åka in mot Karlskoga, det klassiska Statt! Vanligtvis tycker jag inte att det är så himla roligt med Statt men i detta fall var det roligare än vanligt. I och med att nästan ett helt fotbollslag var med så gjorde detta saken helt klart bättre. 

 

 

 

 

En Lördag varar bara i 24 timmar och det är dags att börja gå mot 502 bussen till Degerfors. En standard är självklart att en pommes frites-tallrik 02:30 när bussen lämnar stationen 02:35. Lagom stressad och det kan behövas ibland! I vanliga fall hade jag klagat på kylan och hur jäkligt det är att gå hela vägen hem från busskuren. Men jag får tacka sällskapet Andreas Ljungberg och Marcus Perkovic samt alkoholen för bedövning mot den mörka höstkylan